msfoxy

Ja, ryktet säger att en viss Carl går på ett uteställe i Helsingborg och hmmm, ja, vi som var där igår kan ju bara konstatera att...det är med rätta då stället är riktigt nice och kul. Bland det bästa är ju nog att inte bara stället håller klass, folket där har det med och stil dessutom, man slipper su?%#% typ, rätt skönt, oh I have to say WOW, så många stiliga och mmm läckra boys på ett och samma ställe, yummie;)

Det är en underligt bra och skön känsla att få ta hand om en man (helst sin egen man då), men jag förstår verkligen inte de kvinnor som jämt klagar på att de "måste" göra så mycket för sina män och att allt bör vara så himla jämnställt, kanske därför som många par inte får ihop det till slut.
Med min generation kommer mer det gamla tillbaka, lite Mad men konceptet.
Det var ett bra tag sen jag hade den äran men för någon dag sedan fick jag åter ett smakprov på hur det var, det var visserligen inte mycket men tillräckligt för att väcka den där känslan till liv. Att få laga mat (speciellt något han önskat) kanske massera honom, lyssna på honom, vad som helst som man tycker och vill och att få ett så härligt gensvar och ett sådant stort tack gör det hela sååå värt det och får en att vilja göra det hela tiden ju:))
Jag kommer nog att få många "haters" för detta inlägg och många höjda ögonbryn men whatever, detta är MIN åsikt. I min värld ska en man vara man och kvinna ska vara kvinna, man ska veta sina roller och vet man det och inser det bra med det, så kommer man nog leva med skön kärlek lääänge.

Nej, jag är inte gift och det är helt mitt eget val, jag har ganska höga krav och lever hellre ensam än att bara nöja mig med någon medelmåttig bara för att man ska och sen vara sådär missnöjd och bitter, NEJ tack!!! Så kvinnor, kom igen ta hand om era män och män, visa lite tacksamhet så får du sååå mkt mer:))

Många kramar

Jag saknar dig min älskade vän som inte bor i detta land mer, du var den perfekta "deltidsman", vi var inte tillsammans men behövde någon av oss närhet eller mådde mindre bra så hade vi varandra men dejtade andra! Inget sex mellan oss så NEJ inte kk, kalla det "ligga sked vän"! Fikar, äter middagar, shoppar, reser, är där för varandra ja allt utom sex! Och när jag hade min mkt jobbig period brukade du "flytta" in hos mig och bara vara där, ligga sked med mig o bara hålla om mig, inget prat bara trösta men nu bor du inte i detta land mer och det kändes astungt!!
Ialla fall, ingen att höstmysa o glo på film med bläääää DU är mega saknad:)

Det är idag exakt 15 år sedan saker och ting hände som kom att prägla mitt liv på ett helt annat sätt än hur det skulle egentligen, att tappa sin "riktiga" identitet helt just i den ålder som man håller på att finna den är rätt orättvist. Inte nog med det, att varje första vecka i november behöva återuppleva allt igen, förutom att man VARJE dag minst en gång om dagen slåss om någon tanke som har med händelsen eller de involverade att göra. Att tänka och göra saker som man undrar "varför tycker och gör jag så annorlunda, är det något fel på mig?" Att ha fobier som man inte riktigt förstår VARFÖR man har dem?!
Allt som har med psyket och hjärnan att göra är mycket intressant och så himla komplext.
Tack vare faktiskt ett Oprah W program som jag råkade se för lite mer än ett år sedan, där just detta ämne togs upp och man fick se och hKöra andra ta upp samma fobier, samma "annorlunda" beteende och tankar som egentligen inte alls var så annorlunda och ett beteende som faktisk andra också hade:) det var då jag beslutade mig för att verkligen ta tag i "problemet", hos en helt fantastisk läkare som gör de jobbiga och traumatiska händelserna till bara ett minne, och även tar bort de jobbiga skuldkänslorna. Det folk oftast gör med sådana händelser att man återupplever händelsen varje gång istället för att det ska vara som ett minne!
Så efter alla oändliga timmar med samtal och de där tårarna som aldrig verkade ta slut så är detta första året på 15 år som jag kan säga att jag INTE har skuldkänslor alls för det var faktiskt INTE mitt fel och inte heller vid riktigt medvetande, jag var bara ett barn och det är inte jag som ska skämmas, det är dem andra och det är så underbart att äntligen förstå det!
Till de vissa omkring mig som egentligen skulle "hjälpa" mig igenom det men som gjorde saken såååå mycket värre vill jag säga, jag förlåter för att ni var så okunniga trots er höga ålder, och kom ihåg att ETT BARN ÄR ALLTID ETT BARN!!!

Herregud, folk har reagerat på de familjer där föräldrar är "över Curlade" för att de skyddar sina barn, ger dom alibin o inte låter dem vittna i vissa rättegångar! Jag har inga egna barn men jag kan ändå tycka och säga att jag hade gett mina barn alibi varje gång det behövs, och inte heller låtit dem vittna i någon rättegång som de sen kan ta skada för, herregud klart att man vill skydda sina barn! Att klaga och säga att det är olämpligt och att det mest sker i de mer högklassade familjer, kom igen, ta och lägg ner detta löjliga anklagande och ägna er åt viktigare saker och problem i världen!!!